Finsams nya insats är en strukturinsats och riktar sig till Hörby kommuns skolor, högstadium/IM/ISA/Komvux. Anledningen till att vi har fokus på Hörby är att Hörby kommun ville göra mer för de ungdomar de mött i insats Oden och ansökte med en idé till Finsam. Samtidigt satt Finsam med ett otroligt lyckat resultat av insatsen, metoden som jobbats fram fungerade! Oden har visat lyckade resultat i att få ungdomarna tillbaka in i samhället, men samtidigt som vi har en fungerande metod och jobbat hårt på att få till en bra implementering av metoden i kommunerna så växer antalet ungdomar på KAA-listorna för varje år. Vi producerar ungdomar i utanförskap snabbare än vi kan fånga upp dem och stötta dem tillbaka in i samhället. För hur lyckade resultat vi än får i Oden så kvarstår faktum att dessa ungdomar är produkter av icke fungerande institutioner i samhället. Om vi bortser från det perspektivet när vi tittar på Odens goda resultat så sviker vi de deltagare som kämpat, delat med sig av sina erfarenheter och visat oss var felen är i institutionerna är och vad deras misslyckanden beror på.  

2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, Malin Gren Landell psykolog och medicine doktor, i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i bland annat grundskolan, SOU 2016:94. Utredningen skulle analysera orsakerna till långvarig eller ofta återkommande frånvaro, föreslå hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan förbättras, sprida kunskap om och exempel på hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan bedrivas och föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget syftade till att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Elevers rätt till en likvärdig utbildning vilar på en korrekt och rättssäker tillämpning av regelverket i kombination med en hög kompetens hos de verksamma. Det finns kunskap om orsaker till frånvaro, det finns lagreglering om skolplikt och rätten till utbildning. Det finns också riktlinjer och närvarorutiner på skolor samt hos huvudmän vilket är bra. Dock visade utredningen att kunskapen om hur närvaro kan främjas är bristfällig på många håll.

I utredningen finns förslag på förändring som utgår från kända riskfaktorer för frånvaro och från de brister som identifierats på strukturell nivå inom följande primära problemområden:

  • Det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro. Arbetet inriktas främst på åtgärder när frånvaron väl är ett faktum.
  • Det finns brister i närvaroregistrering, vilket innebär att frånvaro inte upptäcks eller upptäckts för sent.
  • Det finns brister i uppföljning och analys av frånvaro, vilket leder till att man ofta reagerar för sent på frånvaro.
  • Det finns en bristande kunskap om vad som främjar närvaro.
  • Det förekommer brister i kartläggningen av orsakerna till frånvaro, vilket leder till att det finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas.
  • Det finns brister i samverkan mellan olika aktörer.

Utredningens förslag mynnar ut i att skolorna ska uppmärksamma och agera på elevers frånvaro på ett tidigare stadium än vad som sker i dag och att eleverna ska få den hjälp de behöver för att deras rätt till utbildning ska tillgodoses.

Ytterst syftar förslagen till att bidra till en bättre skolmiljö med ökad skolnärvaro. Utredningen bedömer att förslagen kan leda till minskad frånvaro och till att ett ökat fokus läggs på frågor som gäller närvaro och förebyggande av frånvaro i skolorna.

Under hösten, september – december, 2019 har Finsam avsatt 50 %, fördelat på två personer, för kartläggning, kunskapsinhämtning, planering mm. Under 2020 är en 100 % tjänst avsatt för arbetet, denna kommer att fördelas efter vad som är optimalt för insatsen.

Vi vet att problematisk frånvaro beror på flera och väldigt olika orsaker, det som är gemensamt är att eleverna inte kan vara i skolan. Därför behövs flera spår samtidigt. I skolinspektionens rapport delas faktorer som påverkar närvaro och frånvaro upp i tre kategorier; pedagogiska, organisatoriska och sociala faktorer.

Elever med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, löper en större, ca 53 %, risk för omfattande skolfrånvaro. Skolinspektionen har i anmälningsärenden beträffande omfattande frånvaro och behov av stöd uppmärksammat att skolorna har särskilt svårt att möta behov av stöd och anpassning som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har, vilket också bekräftas av bland annat av Riksförbundet Attention.

Hörby kommuns socialförvaltning har upplåtit ett hus, Vita huset, som ligger i närheten av Lärcenter i Hörby. Skulle Vita huset kunna utgöra mallen för att göra skolorna mer organisatorisk tillgängliga för dessa elever, som standard för att öka deras delaktighet?

Kort kan det beskrivas som att införa en omvänd inkludering. Att tänka från det andra hållet. I många skolor undervisar vi elever enligt en mall och sen anpassar vi för de som inte passar in i mallen, vi ska tänka tvärt om. Hur utformar vi den fysiska miljön i klassrummet så att alla kan vara kvar i det fysiska rummet? Exempel på att införa omvänd inkludering finns och många skolor är på väg att starta upp, de skolor som gjort omvänd inkludering ser att arbetssättet med en så kallad NPF-säkrad skolmiljö förbättrar för alla elever.

Elever med hög skolfrånvaro är ett stort problem för den enskilde och blir ofta kostsamt för samhället över tid, utanförskap är dyrt.

Dessutom har skolan och huvudmannen ett stort lagstadgat ansvar, skollagens 3 kap. 2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 

Kunskapsinhämtning har gjorts från bland annat SOU 2016:94 (Saknad!), Karolinska institutets KIND, Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet och Skolinspektionens granskning av omfattande frånvaro 2016.