Var femte ungdom har någon gång utsatts för brott i en nära relation

Totalt uppgav knappt var femte person i åldern 16–24 år (18 %) att de någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av deras frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

 Unga tjejers brottsutsatthet är större än vuxna kvinnors.

Vuxnas våld i nära relationer är välstuderat, speciellt mäns våld mot kvinnor, men när det gäller våld i nära relationer bland unga är forskningen sparsam, oavsett kön på gärningsperson och den brottsutsatta. Detta trots att unga tjejers brottsutsatthet till och med är större än vuxna kvinnors. Unga tjejer i åldern 16–24 år uppger oftare att de blivit utsatta för våld i nära relationer än kvinnor över 25 år. De killar som utsätts upplever ofta att det finns begränsad hjälp att söka för dem.

Digitalt våld utgör en stor del av våldet i nära relationer och internet kan användas som arena för att begränsa en nuvarande eller tidigare partners livsutrymme. Den vanligaste formen av digitalt våld som tjejer söker hjälp för är att en nuvarande eller tidigare pojkvän spridit eller hotat att sprida sexuella bilder

 De flesta anmäler inte, utan anser att händelsen var en småsak

Sammantaget hade bara 2,6 procent av de i åldern 16–24 år som blivit utsatta för brott i nära relationer 2012 anmält händelsen till polisen. Tjejer polisanmälde brott i något större utsträckning än killar (3,7 % respektive 1,0 %). Det i särklass vanligaste skälet till att inte polisanmäla händelsen var, bland både tjejer och killar, att de såg den som en småsak (43 % respektive 73 %).

 

 Det är viktigt att utbilda unga om våld i nära relationer.

Det finns indikationer på att sådant våld inte tas på lika stort allvar som våld i vuxnas relationer. Familj och vänner kan bortförklara eller underblåsa unga killars våld mot tjejer, och istället skuldbelägga den brottsutsatta. 
Unga tjejer kan också ha svårt att identifiera sig med den stereotypa bilden av en våldsutsatt kvinna, och därför dra sig för att söka hjälp.

Det är vanligt att brottsutsatta:
• ofta inte vet om att det de utsatts för är brottsligt, och därför inte anmäler det till polisen
• har svårt att se sig själv som utsatta, och därför dröjer med att söka hjälp
• i första hand söker hjälp hos jämnåriga vänner

 

 

         Källa: Brottsförebyggande rådet      www.brå.se

Regeringsuppdraget – Uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2019–2021 Regeringsbeslut S2019/01517/JÄM 

Regeringens uppdrag åt Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket att verka för förbättrad upptäckt av våld med utgångspunkt i den planen på området 2019–2021 som Socialstyrelsen redovisade till regeringen den 21 maj 2019.

Regeringsuppdraget omfattar även NNS och Samordningsförbunden.          Projektet pågår i 18 månader för respektive förbund från den operativa starten tillsammans med samverkansparter och besökare.     

NNS har skapat sju pilotverksamheter med samordningsförbund och Grupp-2 på ett antal platser i landet för att pröva hur förbunden kan samordna såväl insatser för att upptäcka våld som stödinsatser till våldsutsatta.

Piloter ärSkellefteå, Jämtland-Härjedalen (Ragunda), Samspelet (Karlstad), Södertälje, Karlskoga-Degerfors (Karlskoga), Vänersborg-Mellerud (Vänersborg) och Halland (Varberg) samt regionerna Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Värmland, Stockholm, Örebro län, Västra Götalandsregionen och Halland.

Grupp-2 förbund: Insjöriket, Umeå, Skaraborg, Norra Västmanland, Sundbyberg och MittSkåne.

Totalt ingår nio regioner: Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Värmland, Stockholm, Örebro län, Västra Götaland, Halland, Västmanland och Skåne.

 

  • Bas- och metodutbildning om våld – 2 ggr en halvdag + ytterligare utbildningstillfällen och konferenser för påfyllning, utbyte och dialog
  • Uppstartskonferens den 10/10 tillsammans med representanter från alla deltagande Samordningsförbund, NNS, regeringskansliet, Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket mfl.  
  • Framtagande av material som stöd för de som använder frågor om våld och tar hand om svaren samt för de som ska svara på frågor om våld. Tex affischer – Här frågar vi om våld, info broschyr om olika stöd- och behandlingsresurser, checklistor för den som använder frågor om våld etc.  
  • Att rutinmässigt använda ett frågeformulär om 7 frågor om våld till besökare inom Samordningsförbundens ordinarie operativa samarbete mellan parterna FK, AF, Socialtjänsten/Arbetsmarknadsenheter och hälso- och sjukvården  
  • Stöd och handledning  
  • Utvärdering