VILJA kallar vi insatsen för unga med aktivitetsersättning, UMA, som är en grupp unga, 19–29 år, som uppbär ersättning från Försäkringskassan, men som i viss utsträckning är utan aktivitet. Individerna har kartlagts och det visar sig att ersättningen inte lever upp till riksdagens och regeringens syfte med aktivitetsersättning. Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att genom samordningsförbunden koppla aktivitet till ersättningen.

Det finns två mål inom ramen för VILJA, dels är det individuella mål för varje deltagare som i VILJA kommer ges möjlighet och stöd att utveckla sin arbetsförmåga så att de eventuellt kan ta plats på arbetsmarknaden eller bli föremål för det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De individuella målen ska vara anpassat för varje deltagare och följa en process som tar hänsyn till individens kapacitet och utveckling.

Det andra målet är på strukturell nivå, inom och mellan parterna/instanserna i VILJA, som uppnås i genomförandet av insatsen. Metoden för samverkan blir bärande genom tvärsektionella nätverk, nya kontaktvägar och kunskapsutbyte mellan instanserna runt deltagaren.

Den viktigaste måluppfyllelsen är att unga med aktivitetsersättning ska ges bättre förutsättningar att ta tillvara på sin förmåga, utvecklas och få egenmakt i sina liv. Försäkringskassan har ingen utförande del, utan det är hemkommunens utbud för målgruppen som inventerats och som kommer matchas mot deltagaren, gruppen är heterogen och enligt kartläggning är det 76 % med aktivitetsersättning som förväntas kunnauppnå arbetsförmåga eller del av arbetsförmåga men som inte deltar i daglig verksamhet eller annan förberedande insats. Vidare behöver också de i dagligverksamhet stöttas till en och utvecklas för att möjliggöra en utveckling mot arbetsmarknaden. Under 2020 kommer 100 % fördelas på 2 procesledare att arbeta med deltagare i VILJA.

Det är Försäkringskassans handläggare som anvisar deltagare till VILJA. Handläggare i kommunen har kunskap om målgruppen och kan själv ta kontakt med Försäkringskassan i ärenden en bedömer vara lämplig för insatsen. Försäkringskassan anvisar, efter bedömning, till VILJA och processledare kontaktar individen. Det görs sen en kartläggning av deltagarens aktiviteter, intressen, framtidsplaner, resurser, kompetenser mm, med stöd av denna information görs en handlings-/aktivitetsplan tillsammans med deltagaren. Därefter matchas lämplig aktivitet med deltagaren.

Uppföljningar ska göras utifrån daganteckningar och därför är det viktigt att deltagarna är registrerade i respektive system. Bedömning har gjorts att det inte behövs ett gemensamt system, utan varje kommun/FK dokumenterar i respektive system.

I processen har vi ett salutogent förhållningssätt, vi tittar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa, det friska, och bygger vidare på dessa. Genom att stärka det som är friskt så klara individen av stressorer, motgångar bättre. För att kunna bibehålla en god hälsa måste vi se vår tillvaro som sammanhängande och det är först möjligt när vi ser vår existens som begriplig, hanterlig och meningsfull, detta definieras i begreppet KASAM.